Being John Malkovich

Filmen handlar om Craig (John Cusack), en misslyckad och desperat marionettdockspelare. Men, i och med ett nytt jobb hittar han en portal in till John Malkovichs hjärna där den som vill kan gå in och vara kan John Malkovich i 15 minuter. Quite special.

Om det är någons huvud jag personligen hade velat spendera 15 minuter i hade det varit Spike Jonze, skaparen av filmen. Han verkar verkligen ha innovativa och intressanta tankegångar, men tanke på de flesta olika teman på hans filmer.

Det som gjorde filmen var temat, utan tvekan. Man hade överhuvudtaget absolut ingen aning hur filmen skulle utvecklas. Och den var riktigt rolig på det sättet. Och den är helt originell, det kan man inte säga emot. Men det var lite trög ibland. Tror definitivt den är bäst första gången man ser den. Tror att det kan bli en besvikelse om man ser den en andra gång. Filmen bygger nämligen på överraskningarna. Vilket jag gillar i och för sig, men den gav mig ingen riktig kärlek, i brist på bättre ord. Jag gillade den verkligen. Men jag fastna inte för den helt. Det är mycket av en smak sak.

 

På tal om fantasy………

”The Hobbit is the working title for a planned two-part film yet to be produced. The film is intended to be based on the novel of the same name by J. R. R. Tolkien. The film is in development and Peter Jackson, director of The Lord of the Rings film trilogy, will serve as producer, co-writer, and director. Guillermo del Toro worked with Jackson for over two years on the pre-production of the film, with a view to directing, but left the project in May 2010, and the following July it was reported that Jackson had signed on to direct both films. Ian McKellen, Andy Serkis, and Hugo Weaving, who played characters in The Lord of the Rings film trilogy that also appear in The Hobbit, though currently unsigned, are expected to reprise their roles of Gandalf, Gollum, and Elrond respectively.^[4][5][6] Additionally, composer Howard Shore, who collaborated on the score for The Lord of the Rings film trilogy, is expected to compose the score to The Hobbit films.”

Cant wait. Omg

El laberinto del fauno (Pans labyrint)

Its so very awesome. I lördags såg jag den för tredje? fjärde? gången. Det är en av Guillermo de Toros mästerverk. Filmen är en mörk fantasy som handlar om en liten flicka som tillsammans med sin mamma flyttar för att bo hos mammans nya make: en sadistisk krigsofficer. Den utspelar sig 1944 under Spaniens inbördeskrig. Mitt inne bland den hemska miljön flyr flickan undan till sin fantasivärld.
Och hennes fantasivärld är ingen stereotypisk fantasi med prinsar och drakar, utan den är skum och nedstämd vilket speglar verkligheten ganska väl. Den är för jäkla bra.

Harry Potter och Dödsrelikerna, del 1

Jag har dragit mig från att skriva HP inlägget. För antigen är det jag som har slutat att se filmerna med blåögdblick eller så utmärker sig Harry Potter och Dödsrelikerna som en extra dålig film.

Om jag inte hade läst böckerna, eller gillat dem så mycket som jag gör, skulle jag definitivt inte gilla Harry Potter tack vare filmerna. För, rent filmmässigt, är det inga bra produkter. Eller… Det som drar ner filmerna till en lägre nivå är det faktiskt usla skådespeleriet. Filmen har ändå många guldkorn: Alan Rickman (Professor Snape), Ralph Finnes (Lord Voldermort), Helena Bonham Carter (Bellatrix), Bill Nighy (Rufus, Minister of Magic) och Maggie Smith (Professor McGonagall) men det är så fasansfullt synd att de tre (två) huvudrollerna ska spela så kasst. Jag syftar mest på Emma Watson och Daniel Radcliffe. Jag satt och svettades hela filmen när jag såg dödsrelikerna. Man tycker ju ändå att nu har de haft sju år av att komma in i rollen och lära sig spela, men ack nej. Och jag säger det med sorg, tror mig, men eftersom det är nittioprocent scenövertag av Harry och Hermione i filmen så är den doomed to fail. Utan bra skådespeleri så försvinner känslan. Utan känsla försvinner filmen. Och Ron (Rupert Grint) kan inte rädda situationen hela tiden heller. Hans charmiga skämt livar upp filmen lite, men blir också rätt förutsägbara till slutet.

Men, som sagt, jag vet inte om det var jag som har blivit äldre eller mindre naiv, men Harry Potter och Dödsrelikerna fick mig inte att uppskatta HPs riktiga magi. Jag vill inte heller säga att jag blev besviken, för innerest inne så tror jag att jag förväntade mig det, lite.

Och så finns det också den aspekten att man inte ska kolla på Harry Potter för att se en bra film. Ja, för det är det jag tror att jag har gjort med de andra HP filmerna. Analysera istället hur bra översättningen var från boken. Men hur bra blir egentligen översättningen om framförningen inte når fram?

Yet, HP kommer alltid vara HP. Och när nästa del kommer ut, i juni, kommer jag ändå lysa med glädje för att se Harry och hans vänner avsluta det äventyr som man har följt ända sen barndomen.
På tal om det. Kolla på var små alla var(!):

 

Mary and Max

Filmen, som är baserad på en verklig händelse, handlar om en vänskap mellan två osannolika brevvänner: Mary, en ensam, åttaårig tjej som bor i en förort till Melbourne, och Max, en fyrtiofyra år gammal, kraftigt överviktiga man som bor i New York.

Kombinationen av udda och sött är välbalanserat och vänskapen mellan de två annorlunda personligheterna kan man inte motstå att tycka om.
Man följer hela vänskapen från Marys som barn till vuxen. Och när saker som samhälles påfrestningar influerar sätts vänskapet på spel.

” I have also invented some new words. ”Confuzzled”, which is being confused and puzzled at the same time”
– Max

Det är citat som denna som gör filmen så igenomtänkt och fin.

Hold it

Have you seen….

the Big Lebowski?

Den var ett tag sen jag såg den själv men påmindes om den idag. Har du sett den? Se den!
All heder åt Jeff Bridges. Jag tycker att han känns exklusiv som skådespelare. Man ser inte honom så ofta. Och det känns mer som ett medvetet val än ett måste från hans sida. Eller är det bara jag som inte skulle kunna tacka nej till Jeff om han ville medverka i min film? Kanske.. Det kanske är så att jag inte har sett tillräckligt med han för att kunna skapa en förståelse om hur bra han egentligen är. Äh. Han spelar iallafall the Dude i the big lebowskit och filmen är rätt konstig. Den handlar om the dude (bridges) som har blivit misstagen för en miljonär. Han blir bestulen på sin favorit matta och med hjälp av sina bowlingvänner ska de tillsamans återvinna hans käraste ägodel. Den är rätt komisk och bra! Medspelare: Julianne Moore, Philip Seymour Hoffman, Steve Buscemi och John Goodman.

 

I Am Sam?

Oboy. I am sam är en väldigt fin och rörande film. Den handlar om Sean Penn som spelar en efterbliven pappa och hamnar i vårdnadstvist om sin 7år gamla dotter (dakota fanning). Filmen kanske har några brister i sig, men jag ser definitivt förbi dem. En väldigt mysig film.

Vad har Sean Penn inte spelat??
Hardcore-life is hard-dad (Mystic River)
Homosexuell politiker (Milk)
Djup och sorgsen (21 grams)
Retard (I am sam)
Opålitilig skumbag lawyer (Carlito’s way)
And many, many more. Han är riktigt bra. Riktigt, riktigt bra! Jag skiter faktiskt fullständigt i hans bråkiga pirvatliv. Han vet vad han gör och han är f* awesome at it. I salute you Sean Penn!

 

 

 

 

”BREAD MAKES YOU FAT??!”

SCOTT PILGRIM VS. THE WORLD

Scott Pilgrim (Michael Cera) blir stört kär i en somewhat speciell flicka, och om han vill dejta henne måste han övervinna hennes seven evil exes i en mano y mano.  Filmen är nytänkande på det sättet att den är influerad från tv/dator spel. Som till exempel när han är kissnödig börjar det blinka en ”pee bar”:

Den är väldigt sci-fi men mycket specialeffects. Really kewl.

Ja, jag vet. Michael Cera är överallt och man kan innan man ens vet vad filmen heter förstå vilken roll han kommer spela. Men han är ju så go. Och Passar helt fantastiskt i rollen som Scott.
Ja, humorn i filmen var strålande! Och skådespeleriet var inget som man störde sig på, Speciellt inte från michael. Hans minspel är något riktigt fint. MEN det var lite för mycket våld i filmen vilket skapade några suckar.

Så…Sugen på att se en film utan några tunga moraliska budskap med roliga repliker och fantasifulla detaljer? Se Scott Pilgrim vs. the World!

 

The Social Network

Berättelsen var intressant att få veta. Men thats it. Tyckte den va en klyscha faktiskt. Stereotyperna fick verkligen glänsa. Lite collage movie tar chansen att bli verklig, bättre, trovärdig. Yes! But No!
Men en del skratt fick den mig ändå att gnägga.
Det har gått 6(?)år sen Fejan startades och den har en lång väg att gå. Så jag kan tänka mig att denna film kommer gömmas bakom många andra filmer att komma som berättar historian om Mark och hans ”vänner”.

Och en sak till. Justin Timberlake är med. Lite så där nuff’ said på den.

Två filmer som jag vill se

Black Swan

The King’s Speech

Truman Capote

”On the night of November 14th, two men broke into a quiet farmhouse in Kansas and murdered an entire family. Why did they do that? Two worlds exist in this country: the quiet conservative life, and and the life of those two men – the underbelly, the criminally violent. Those two worlds converged that bloody night.”

– Truman Capote

Jag kan inte riktigt greppa filmen. Den är ju bra. Snygg och välgjord, men ändå. Vad ville Miller egentligen säga med filmen? Det händer inte direkt något i filmen. Den känns inte som en sådan film man vill se om och om igen. Filmen visar Trumans olika relationer till helt olika människor och hur långt han kan tänka sig gå för att få ihop en historia, bok. Men berättelsen kändes inte helt amazing för att skapa en film. Den var lite tråkig faktiskt. Tråkig men välgjord.

Truman Capote  (Philip Seymour Hoffman) tillsammans med en av mördarna Perry Smith. Seymour fick en oscar för bästa manliga huvudroll btw. Han är en av mina favoriter.