Arkiv | juli, 2011

Tack Daniel Radcliffe

22 Jul

Tack Daniel för att du äntligen lyckades spela din roll väl! Ja!! He made it!
Harry Potter och Dödselikerna del 2 var skitbra. Tack och lov. Del 1 krossade den lilla bit av kärlek jag hade kvar till HP filmerna, men sen kom 2an och David Yates kunde återigen respekteras. Han har gjort filmerna 5-7, där 6 och 7 del 2 är bland de bästa, enligt mig.

Del 2 är allt det en Harry Potter film ska va, mer kan jag inte säga. Så klart att filmen fortfarande var lite svettiga i vissa emotionella scener, men skitsamma, jag tänker bara jämföra HP med andra HP filmer, tills vidare iaf.

Mer vill jag inte säga, utan om ni inte har sett den ännu så ville önska er en njutbar biobesök av er sista HP film.

PS. den var rätt värd att se i 3D. Bilden fick ett väldigt snyggt och effektfullt djup. Rekommenderas!

MELANCHOLIA

20 Jul

Lars von Triers nya film? mästerverk.

Filmens första chapitel är fruktansvärt jobbig. Om man inte redan ogillade Kirsten Dunst kommer man hata henne tack vare karaktären Justine. Hon är hemsk. Hon är gift med Alexander Skarskård som spelar en jättefin karaktär, vilket han gör Så bra! Han är fan bra Alex. Riktigt nice minspel. Faktiskt, så var det väldigt bra skådespeleri genom hela filmen; Charlotte Gainbourg (som jag såg först i filmen Trädet, där jag tyckte väldigt illa om henne. Men hon är betydligt trevligare som rollen Claire i Melancholia, men fortfarande lite retlig), Kiefer Sutherland (FETT bra), John Hurt, Gamla hederliga Stellan och tydligen en väldigt känd skådespelerska som heter Charlotte Rampling var väldigt bra.

Jo, första kapitlet är ganska jobbigt. Rent av obekväm att kolla på (classic lars iof). Men sen smäller det på. Och fy fan va bra den blev. Helt fantastiskt. Nu förstår jag lite vad Trier ville lite med Anti Christ. Trier och domedagstema går helt hundra procent hand i hand. Väldigt vackert.

Precis som Antichrist och lite Dancer in the Dark oxå, så är dom ganska obehagliga att se på. Antichrist och Melancholia var väldigt lika, tyckte jag. Fast, Melancholia är lättare att relatera till och förstå. Båda två hade jättevackra och originella inledningar med häftig musik som spelades till vackra rörande bilder. Man blev väldigt tagna av båda två.

Första domedags filmen jag kan rekommendera. Fruktansvärt fint gjord. SE DEN.